Energi · 6 min läsning
Primärenergital förklarat – så räknas byggnadens energikrav
Primärenergitalet är det tal som avgör om byggnaden klarar energikravet. Det är också det mest missförstådda talet i hela BBR. Här är hur det faktiskt räknas.
Av Tobias Holmqvist, VVS-konsult och grundare · ·
Vad talet faktiskt mäter
Primärenergitalet, förkortat EPpet, är byggnadens levererade energi per kvadratmeter Atemp och år, viktad med en primärenergifaktor per energibärare och justerad med en geografisk faktor för orten.
Poängen med viktningen är att en kilowattimme inte är en kilowattimme. El som produceras och distribueras har en högre samhällelig resursåtgång än fjärrvärme från spillvärme, och primärenergifaktorerna speglar den skillnaden. Därför kan två byggnader med identisk energianvändning få helt olika primärenergital.
Byggstenarna i beräkningen
För att förstå vad som går att påverka behöver man se vilka delar talet består av. Energianvändningen som räknas in är uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte.
- Atemp: golvarean innanför klimatskalet som värms till mer än tio grader
- Levererad energi per energibärare: el, fjärrvärme, biobränsle med mera
- Primärenergifaktor: viktningstal per energibärare
- Geografisk justeringsfaktor: kompenserar för klimatzon och ort
- Verkningsgrader och värmefaktorer för installerade system
Därför slår värmekällan hårdast
Eftersom el viktas högre än fjärrvärme får en direktelvärmd byggnad ett betydligt sämre primärenergital än en identisk byggnad med fjärrvärme, trots samma energianvändning i kilowattimmar. En värmepump mildrar effekten kraftigt eftersom värmefaktorn gör att levererad el bara utgör en bråkdel av avgiven värme.
Praktisk konsekvens: när en byggnad inte klarar kravet är det ofta mer effektivt att se på värmesystemet och ventilationens återvinningsgrad än att lägga till ytterligare isolering. Isolering ger avtagande effekt, medan ett byte av energibärare kan flytta talet flera steg.
Värmeförlusttalet – kravet man missar
Utöver primärenergitalet prövas byggnadens värmeförlusttal, VFT, som beskriver klimatskalets och ventilationens förlust vid dimensionerande vinterutetemperatur. Talet är oberoende av vilken värmekälla som valts.
Det finns alltså ingen genväg där en effektiv värmepump kompenserar för ett dåligt klimatskal. Värmeförlusttalet fångar upp just det, och en byggnad kan klara primärenergitalet men falla på VFT. Båda ska redovisas i beräkningen.
Vanliga fel i beräkningar
När vi granskar energiberäkningar som andra tagit fram är det oftast samma saker som återkommer.
- Optimistiska antaganden om återvinningsgrad som inte stämmer med valt aggregat
- Köldbryggor som schablonberäknas för lågt eller utelämnas
- Atemp felaktigt beräknad, ofta för stor, vilket förbättrar talet artificiellt
- Drifttider och interna laster satta så att de gynnar resultatet
- Ingen redovisad marginal mot kravet, vilket gör verifiering vid slutbesked riskabel
Vad du bör kräva av din beräkning
Begär att indata redovisas öppet, att marginalen mot kravet framgår tydligt och att både primärenergital och värmeförlusttal finns med. Fråga också vad som är antaget där underlag saknades.
En beräkning som klarar kravet med två procents marginal är i praktiken ingen beräkning som klarar kravet. Så snart något ändras under produktionen är marginalen borta, och verifieringen inför slutbesked blir ett problem.