Ventilation · 7 min läsning
Luftflöden enligt BBR – kraven för bostäder och lokaler
Ventilationskraven i BBR är korta att läsa och lätta att missförstå. Här är kravnivåerna, hur de räknas ihop rum för rum och var projekten oftast går fel.
Av Tobias Holmqvist, VVS-konsult och grundare · ·
Grundkravet för bostäder
Boverkets byggregler anger att ventilationssystem i bostäder ska ge ett uteluftsflöde på minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. Flödet gäller när någon vistas i bostaden, och systemet ska kunna reduceras när bostaden står tom – men aldrig under 0,10 l/s per kvadratmeter.
Utöver ytkravet gäller ett personrelaterat krav: uteluftsflödet ska vara minst 4 liter per sekund per person. I en liten bostad med många boende blir det personrelaterade kravet dimensionerande, vilket är lätt att missa när man bara räknar på arean.
Frånluft rum för rum
Ventilationen dimensioneras inte som en klumpsumma utan rum för rum, där frånluften placeras där fukt och lukt uppstår och tilluften i vistelserum. Typiska nivåer i en bostad ser ut så här:
- Kök: 10 l/s grundflöde med forcering till minst 25–30 l/s
- Badrum med dusch: 15 l/s, forcerbart
- Separat toalett: 10 l/s
- Tvättstuga eller tvättutrymme: 10 l/s, mer vid torkskåp
- Klädkammare och förråd: 3–5 l/s
- Sovrum och vardagsrum: tilluft dimensionerad så att totalbalansen hålls
Lokaler har andra förutsättningar
I lokaler styrs flödet av verksamheten snarare än av arean. Ett kontorsrum, ett klassrum och ett restaurangkök har helt olika personbelastning, värmelast och föroreningskällor, och kraven följer det.
För lokaler används ofta ett grundflöde per kvadratmeter plus ett tillägg per person, och behovsstyrd ventilation med närvaro- eller koldioxidgivare blir allt vanligare eftersom det sänker energianvändningen kraftigt i lokaler med varierande belastning. Storkök kräver särskild hantering av imkanaler, fettavskiljning och tilluftskompensering.
Kraven som glöms bort
Luftflödet är bara ett av flera krav som ventilationen ska klara samtidigt. Det är när de krockar som projekten går fel.
- Ljudkrav. Rätt flöde i en för liten kanal ger ljudnivåer som gör att brukaren stänger av systemet.
- SFP-tal. Specifik fläkteffekt påverkar primärenergitalet direkt och prövas i energiberäkningen.
- Överluft. Luften måste kunna passera mellan rum, annars uppnås inte de beräknade flödena.
- Brandkrav. Brandspjäll och sektionering ska samordnas med brandskyddsdokumentationen.
- Injustering. Ett system som inte injusteras levererar sällan de flöden som står på ritningen.
- Åtkomlighet. Kan filtret inte bytas kommer det inte att bytas.
Vad gäller vid ombyggnad?
Vid ombyggnad gäller kraven för den del av byggnaden som ändras. Samtidigt ska varsamhetskravet och förbudet mot förvanskning beaktas, vilket i praktiken innebär att det finns utrymme för anpassade lösningar i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Det är dock ingen fribiljett. Byter du ventilationssystem i ett flerbostadshus förväntas det nya systemet klara dagens krav. Kan det inte det på grund av byggnadens förutsättningar behöver avvikelsen motiveras tekniskt och dokumenteras – inte tigas om.
Underkänd OVK – vad gör man?
Obligatorisk ventilationskontroll återkommer med tre eller sex års intervall beroende på byggnadstyp. Vanliga anmärkningar är för låga flöden, smutsiga kanaler, brister i injustering och saknad dokumentation.
Åtgärden beror på orsaken. Handlar det om injustering är det en snabb insats. Är systemet underdimensionerat från början krävs projektering av ändringar. Vi utreder orsaken, tar fram åtgärdsförslag och projekterar det som behövs för att systemet ska bli godkänt vid ny kontroll.